Hur var det nu...

Gick hem från tåget. Hörde någon glad fågelkrake göra vårläten. Ropade helt spontat ett högt och tydligt JÄÄÄJ! Det är så vi byfånar låter när ljuset börjar tränga bort vintermörkret. 
Snart dags för veckans absoluta höjdpunkt. Något jag sett fram emot sen i måndags morse när klockans alarm obönhörligt väckte mig till den bistra och skitkalla verkligheten som vi kalla vardag: ett gubbvil! (Jag stack till och med tidigare från jobbet för att kunna njuta av ett fullständigt fridfullt och stressfritt gubbvil.)
moget | | Kommentera |

Trubbel

Måste ha slagit något slags personbästa häromdagen när jag var i trubbel redan innan jag hunnit vakna. Vaknade av en högst irriterad sambo som undrade om jag möjligen hade ätit godis i sängen. Skämskudden fanns ju redan där så jag mulade ner nyllet och mumlade något jakande till svar. Av hans högst irriterade suckar trodde jag att han fått en kola i skägget och nu skulle behöva klippa av sig alltihopa. Men jag hade inte ätit kola. Jag hade ätit Algrens bilar när han hade NHL-afton med sina polare. Han hade legat på bilen. "Får väl byta sängkläder sen då" mumlade jag och somnade om. Sen kom jag inte hem förrän om natten (teater med jobbet) och då var det redan nybäddat. Säkert värt en halv miljard martyrpoäng. (Vilket såldes borde göra mig till ligaledare i martyrpoängskalan för det är vanligtvis jag som byter sängkläder.)
 
Jag förstår att han var irriterad. Det var inte obefogat. Men jag vetefan om det är speciellt schysst att skäla på någon innan denne har vaknat. Det var ju inte direkt Fröken Solsken som steg upp en kvart senare. 
 
Hejpåer!
moget | | Kommentera |

Byfåne måne?

För en stund sen gick jag hem från ica. Funderade lite på mitt band "Analflickorna" som Törsten, Fluff och jag ska börja lira i. Hur vi ska profilera oss och så. Det är viktig med en image. Funderade på vad vi har för gemensamma nämnare. Kom på att det måste vara att vi alla kommer från hyfsat små orter. Då kom jag osökt att fundera på byfånar. Sen funderade jag lite på vad som krävs för att man ska kunna titelera sig som byfåne (om det nu är någon man faktiskt vill titulera sig som.) (Men titlar är väl bra?). Sen började jag ropa på min sambo Kråkan. Och tänka sig! Han öppnade porten just som jag kom fram! Han skulle på bowling. Han tittade lite konfundersamt på mig när jag sa att jag just ropat på honom. Sen sa jag att just funderat på byfånar. 
 
Varför kallar jag honom för Kråkan? Det är helt logiskt. När han är jättefull och glad och börjar bli lite danssugen så börjar han liksom sprätta lite omedvetet med benen. Lite på måfå sådär. Ungefär som när en kråka går och pickar. Han kallar mig för EB. Som är en förkortning av Elisabert. 
moget | | Kommentera |
Upp