Krock

Facebook förstör mitt bloggande. Inte för att min blogg är så exceptionellt viktig. Inte facebook heller för den delen men upprepningar är alltid trist och jag misstänker att den sälla skara som faktiskt läser Vildbarn är typ bah friends med mig på fejan. Dråpligheter och annat trams som kunnats läsas om här har numera förpassats till statusuppdateringar. Fan vad trist!

Om det inte redan blivit känt på FB hade jag kunnat dra en fin liten utläggning om hur osmart det är att knalla hem om lördagsnatten med händerna i jackfickorna. I alla fall om man har planerat (eller som i mitt fall tappat kontrollen över ens lekamen som inte riktigt kunde hantera en glashal gångväg under nysnö) att störtdyka med huvududet före ner i backen. Ett sår på kinden vittnar om händelsen. Men både gudarna, diktatorerna, andarna och andra osunda förebilder måtte veta att jag hade tur som inte bröt mig. Eller slog ut några tänder. Är jag förvånad över denna bedrift? Eller ens besviken? Nej. Det hör till. Det här året har ju varit galet från början.


Söndag morgon. Mamman förskräckt.
 

Måndag, kamouflage.


I skrivande stund. Kan inte sluta pilla.


moget | | 2 kommentarer |

Dä ä bare å åk!

Om man är tre eller flera vuxna människor som åker pulka utan att medhava barn i sällskapet så är det en kul och lite lagom "crazy" grej. Om man är två bör man nog vara onykter för att komma undan med det med hedern i behåll. Men att helt själv trava iväg till pulkabacken känns inte helt okej. Vare sig med eller utan sprit i kroppen. Lite byfånevarning på ett sådant tilltag. Men jag vill ju åka. Någon som är sugen på ett par åk i vibjörnsparken i morgon. Tror jag kan vaska fram en pulka eller ännu hellre: en vaxduk! Det går undan det.

moget | | Kommentera |

vintern rasar

Svinbra dag! Det är kul att klippa film när man har bra materiall, tillgång till kaffe och en överseende arbetskamrat. Min koncentrationsförmåga försvinner så fort jag ätit mat, så efter lunch är jag ganska menlös en stund.


Graden av koncentration kan variera något.

Idag gjorde jag något ganska spektakulärt. Jag provade att köra med rak kommunikation med min mamma. Var beredd på tandgnisslan och gråt men hon tog det bra. Det hela gällde graden av mitt engagemang på hennes hemmaplan. Förra gången jag var uppe här själv var jag ett fullständigt tjänstejon och alltiallo dygnet runt. Inte speciellt skoj. Jag hjälper gärna till men någon måtta får det vara på det. Åker ju inte hem till mamsen för att agera personlig assistent liksom.

Har svårt att förstå mig på folk som envisas med att gå i högklackat när det är glashalt ute. Det är ju duktigt gjort av dem men hu så opraktiskt! Har också svårt att förstå att visa män med väldigt gles ansiktsbehåring ändå väljer att "spara ut" det lilla som finns. Det ser mest ut som smuts. Eller pubishår.(Fy satan vilket vidrigt ord!haha.)
moget | | 2 kommentarer |
Upp