Belägringen
Resten av dagen och kvällen har mamma därför suttit i gästrummet med öppet fönster när hon velat röka för att, och jag citerar: "Jag får så ont i huvudet av blåsten"*. Men det var inte förrän jag, pappa och kock stod i hallen med ytterkläder på som jag kom på att vi inte alls skulle köpa vindskydd. Mamma letar sig in i hjärnan på något vis. Hennes "förslag" blir helt logiska och till slut tror man att det är man själv som har kläckt idén till att börja med.
Det där spelet Diablo verkar ju superball. Kock har gått in i den världen så till den milda grad att jag snart borde kunna börja dra i samma spakar som skilsmässobarn gör på sina föräldrar och börja tigga dåligt-samvete-presenter. Å andra sidan så anstränger han sig mer med andra grejer. I morse drog han iväg och köpte färska frallor och en massa pålägg. Det var svingott.*** Men bättre med spel på datorn än på krysslådan för då kan jag i alla fall kolla på djur eller historieprogram på teve så mycket jag vill.
*Argumetet som användes för att vi skulle köpa vindskydd var "för att skydda dina nyplanterade växter."**
** Jag ställde ner blomlådorna på balkonggolvet och volá!
*** Sen spelade han Diablo hela dagen.