.

Nerverna utanpå nu. I sedvanlig ordning känner jag att livet skulle vara lite lättare om inte allting behöver hända på en och samma gång. Återigen önskar jag att jag var djupt religiös och kunde be till någon högre makt om kraft och mod. Typsikt att man växt upp i en gravt sekulariserad familj då (fast egentligen en jävla tur. Annars hade man väl fått dras med en djup ångest för den store gudens replisarier i livet efter detta. Jag inte vidare from.)

Jag behöver en bamsekram. (Och organisationsförmåga)