.

Idag var jag hos tandläkaren och drog ut en tand. Det var skitläskigt. "Ett rejält ryck!" bad jag om så det skulle vara över på en sekund. Det gjorde det inte. Det tog 40 minuter. Först en massa bedövning (som sträckte sig upp i ögonlocket) och sen en massa verktyg. Det gick inte att dra ut tandskrället. Stefan delade den i tre (jupp, vi är på förnamnsbasis nu.) och sen drog han och grejade. Han lyckades inte ens få ut hela skiten. Ingen tycker väl att det är kul att dra ut en tand? undrade jag när tandtanten som assisterade klappade mig lugnande och sa att det skulle gå bra.

- Jo, tandläkaren! sa Stefan och flinade. Kul kille den där Stefan.

 

Inget ont som inte har något gott med sig. Det är rätt kul att vara bedövad. Allt blir så konstigt. Jag vill hångla bedövad. Det vore kul. Och så fick jag en elefant för att jag var så tapper. (Ärligt talat var jag inte speciellt kartig när jag satte mig tandläkarstolen.)