.

Susatan 30 år! I lördags var det fest. Ett stort gäng glada glahytter mötes upp och värmde upp i tennishallen i finspång. Värmde upp på riktigt alltså; drack öl och sprang i cirklar. En liten men intensiv fotbollsturnering var en del av födelsdagsbarnets present. Då vanlig träningsvärk inte är smärta nog för en tuff person som mig hade jag och Matte fixat amerikanska fotbollsdräkter (det stod tema fotboll, klädsel matchdräkt på inbjudningskortet men det stod inte vilken typ av fotboll. Ha!) Mitt lag hade rätt kämparglöd och entusiasm, dessvärre var 50 % av laget gravt bollrädda så det var inte helt lätt att dominera. Dessutom lyckades en av lagets stjärnspelare* bli utvisad. Det var förvisso på uppmaning av domare Linus att visa personer skulle brottas lite så de kunde bli utvisade och därmed slippa lida, förlåt, kämpa mer i en ganska ojämn match. Matte och jag ställde upp mot varandra precis som gubbarna i youtubeklippet jag tittat på tidigare under dagen, sedan rök vi ihop. Han lyckades få av mig hjälmen och ta mig på ena bröstet och jag lyckades sticka in fingret i ögat på honom. (Det gick inte riktigt till så i youtubeklippet.)

Alla fotbollsspelare och cheerleaders ställde också upp i synkroniserad (nåja) dans till Susatans ära. Jag vet att Micke Kniven filmde spektaklet och jag kommer länka till den så fort den har dykt upp någonstans. Det var givetvis till Michael Jacksons "Beat it" dansen utfördes.

Matchernas eftersnack skedde på Ekmanska med bubbel, mat, avec och jävligt mycket bubbel. Stjärnspelaren och Domare Linus hittade en gigantisk flaska bubbel som de resolut bestämde sig för att göra slut på. Dessvärre var Domare Linus tvungen att avbryta uppdraget. Now you do the math. Hur som helst skulle jag vilja ha en sådan där dräkt jämnt. Kände mig hemma i den. Och väldigt homoerotiskt på ett transsexuellt sätt.

Susatan fick en tröja signerad av alla gubbar i IFK Norrköping och grät glädjetårar. Men det var inte slut där inte, vips så fick hon en ny fin gitarr. Men det var inte slut där inte. Flinet och Ricke sjöng och spelade en låtlista speciellt utformat till Susanne. Flinet lät skitbra! Hon var hes som ett djur men det var till en fördel. Framträdandet avslutades med allsång med "När vi gräver guld i USA."

Kvällen avslutades med att Annika försökte göra en pulkabacke till Susanne. Det gick sisådär. Stängslet till Simens satte liksom stop för det hela. Haha, appråpå backe! Det hade fastnat en taxi i backen upp till Ekmanska. De ville att vi skulle hjälpa till och putta på. Då sa jag och Sussanne " Hää då." och gick in. Och jag och Emma var inte världsbäst på kurragöma. Att stå riktigt stil är tydligen inte den mest effektiva metoden (den funkade skapligt på Norrköpingssnuten när jag affischerade en gång och blev tagen på bar gärning.)

Det var en skitbra kväll helt enkelt. Länge sen jag träffade så mycket trevligt folk från Finspång samtidigt.

Idag har jag åkt buss. Enough said.

* Jag.