Det var inte jag!
Sen kom Matte till Hugo. Och var inte bara full som en allika utan badsugen också. Han tjatade på mig att vi skulle ta ett dop. Jag sa att om han fick DJ´n att spela Amy Whinehouse skulle jag ställa upp. Jag trodde nämligen att de bara spelade nittiotalshits på det golvet. Men ack så fel jag hade. Jag tog av mig skor och strumpor och tågade bort på mot poolen. Matte valde att ta sitt dop som man gör i badkarlet hemma. Helt näck. Det blev en brottningsmatch utan dess like med två cirkulerande vakter och en skränig och positiv publik. Vakterna var inte helt nöjda med att Matte var näck så en av dem hämtade snällt hans kallingar. Jag körde på klassisk brottning, då man försöker få motståndaren utanför ringen (poolen), Matte körde på någon omvänd variant tror jag. Vad jag fick ut av matchen förrutom blötta kläder var ett stukat finger och massa finöl av Marcus. Det Matte fick ut av det hela är en lång historia som slutar med att han byxlös får väcka sin mamma vid fyrasnåret för att hämta sin extranyckel.
Det var så satans skoj på Hugos i fredags. Det låg en känsla av eufori i luften.
Just nu är saknaden av eufori brutalt påtaglig. Igår var jag monsterbakfull (det blev parkhäng och Hugo i lördags med.) och kollektivet har under helgen upplösts på riktigt. Satan vad vi har städat. Nu ekar rummen tomma. Men inte så länge till, på onsdag flyttar det in nytt folk här.
They tried to make me go to rehab but I said woo, woo, woo...